Litania till Chaosophia

Litania till Chaosophia

Från Liber Azerate 

Ropa till dig mig, o du min namnlösa moder, med din ljudlösa stämma från bortom

det formades barriärer och med drakens osynliga vingar, lyft upp min fängslade ande!

Omfamna mig med det formlösas förtärande lågor och gör mig för evigt ett med dig själv!

Mina begär är blott former, mitt hat en illusion och min kärlek enbart en dröm.

Du och endast du är den essens som besannar min innersta gudomliga låga!

Jag kallar på dig med min tystnad som sliter sönder mina tankars bojor och med mina

stängda ögon beundrar jag din osynliga skönhet!

Alla ord förringar din makt, alla känslor leder mig bort från din stig och alla tankar

förnekar din sanning!

Därför kastar jag mig själv, utan fruktan, in i det okändas mörker och låter din

formlösa flamma, som brinner inom mig, blossa upp och föra mig till det bortom som

är ditt odödliga rike!

Du är allt som inte är, du är allt som jag vill bli!

Din tystnad ljuder som åskan och har väckt min andes svarta flamma till liv.

Din frånvaro har öppnat mina ögon för det meningslösa kval som är allt liv.

Du är en, du är alla, du är ingen och endast i dig kan jag finna evig frid!

Du är allt som inte är, du är allt som jag vill bli!

Du är det kaos som finns bortom allt!

Du är det kaos som allt skall bli!

Du är Chaosophia, den insikt och visdom som skall göra anden fri!

Du är den som var och är och som för evigt förblir!